23 april 2011, kivik

Ni kanske kommer ihåg när jag skrev om forskaren som hade kommit fram till att man blir automatiskt glad om man ler? Jag tror att det kan ha funkat för mig nu, såhär på lång sikt. För jag har en riktigt bra känsla inom mig.
Vet inte om det stämmer eller om det är av någon annan speciell anledning, men jag känner mig glad och lever utan någon större ångest i kroppen just nu.
Kanske är det just därför att jag, sen en tid tillbaka, varje morgon vaknar, sätter mig på sängkanten, tittar in i spegeln, ser en yrvaken person med håret ända som tittar tillbaka på mig och som ler som om det inte fanns några bekymmer i världen.

Hoppas den där personen fortsätter att le ett tag till.